Nu ska alla filmer undertextas och syntolkas

En undertextad filmruta och en symbol för syntolkning

Nu ska alla filmer undertextas och syntolkas

Från 1 januari 2019 ska all film och video från offentlig sektor undertextas och syntolkas. Även befintliga filmer ska uppdateras senast september 2020.

Den 23 september i år trädde det nya Webbtillgänglighetsdirektivet i kraft i samtliga EU-länder. Direktivet innebär att medlemsländerna måste lagstifta om tillgänglighetskrav på digital service som offentliga aktörer tillhandahåller genom en teknisk lösning, tex webbplatser, intranät och mobila applikationer. I Sverige föreslås denna lag träda i kraft den 1 januari 2019. En tillsynsmyndighet ska utses av respektive land för att se till att reglerna efterlevs men det är ännu inte fastställt vem som får uppdraget i Sverige.

Vilka organisationer berörs?

Webbdirektivet gäller för aktörer inom offentlig sektor som myndigheter, kommuner, landsting, offentligt styrda organ och även privata aktörer med helt eller delvis offentlig finansiering exempel privata skolor, privata vårdföretag. Vissa undantag finns.

Vad innebär direktivet?

Kortfattat så innebär direktivet, och därmed den kommande lagen, att man behöver uppfylla en rad tillgänglighetskrav för att den digitala servicen ska bli tillgänglig för fler, framförallt för personer med funktionsnedsättning.

Vilka typer av film berörs?

Direktivet innebär bl.a. att alla filmer behöver undertextas och syntolkas. Det finns vissa undantag, t.ex. direktsändningar. Men om direktsändningen också ska publiceras på webben i efterhand ska den också undertextas och syntolkas. Material som kan anses vara arkiverat, d.v.s. inte längre används aktivt, berörs ej. Undantag finns också för projekt som blir oskäligt betungande av direktiven. Exempelvis om det är av mer last att skapa tillgängligheten än det gynnar de som ska använda materialet. Detta måste dock motiveras.

Vad är syntolkning

Nedan visas en film om aktiva åtgärder som vi producerat för Diskrimineringsombudsmannen. Detta är den syntolkade versionen, som alltså är tillgänglig för personer med nedsatt syn.

Vad mer än film berörs av direktivet?

Direktivet berör all digital service från offentlig sektor. Det vill säga: även webbsidor, appar, intranät och andra tekniska lösningar. Så utöver undertextning och syntolkning av filmer behöver texter på webbplatser justeras; t.ex. ska en person som vill öka radavståndet slippa att texter överlappar varandra. I nuläget inträffar just detta på vissa plattformar vilket leder till att det blir omöjligt att tyda texten.

När börjar detta att gälla?

I Sverige ska tillgängligheten vara uppfylld senast på följande datum, enligt lagförslaget:

– Webbplatser lanserade efter lagens inträdande: 23 september 2019
– Film, podd och sociala medier: 23 september 2020*
– Webbplatser lanserade innan lagens inträdande: 23 september 2020
– Publika appar: 23 juni 2021

Propositionen till den nya lagen finns här: LÄNK

Hur går jag till väga för att få min film undertextad och syntolkad?

Undertextning går att göra själv med hjälp av olika gratisverktyg. För syntolkning krävs mer specialiserad kunskap.
Det finns olika leverantörer man kan vända sig till, men vi kan förstås också hjälpa till.

Filmklappa produktionsbolag beställningsfilm utbildningsfilm informationsfilm

Hur lång bör en film vara?

Film kan vara ett mycket effektivt medium att använda sig av när man vill nå ut brett med ett känslomässigt budskap. Men särskilt i företags- och organisationsvärlden händer det lätt att man försöker trycka in för mycket information i en film, vilket får som kosekvens att filmen blir för lång varpå tittaren tröttnar och tappar uppmärksamheten.

Så vad är en bra längd?

Innan vi börjar prata antal sekunder och minuter, så vill jag vända på perspektivet. När du visar en film för någon, så lånar du hennes tid. Hur mycket av sin tid hen är villig att låna ut, är förstås väldigt individuellt och varierar med tid och sammanhang.  Det finns därför inga ”hårda” ramar, utan vad som är en okej längd för en person kan vara alldeles för kort (eller långt) för en annan. Med det sagt, så finns det framför allt två faktorer som styr hur mycket tid du kan vänta dig att få låna från din publik.

1. Målgruppens motivation

Om du tittar på din målgrupp i visningssituationen: hur motiverade är de att ta till sig ditt budskap? Och hur stort förtroende har de för dig som avsändare?

Konferens

En supermotiverad tittare kan vara redo att låna dig riktigt mycket tid. Själv pinade jag mig igenom flera timmars föreläsningsfilmer när jag läste en universitetskurs i juridik på distans. Varför? Eftersom jag var motiverad att klara kursen och få mina högskolepoäng.

Har du däremot en helt omotiverad tittare så kommer du ha svårt att få dem att se din film över huvud taget. Tänk bara på alla irriterande (irrelevanta) videoannonser som dyker upp i diverse digitala flöden. Dem scrollar vi ju helst bara förbi.

Sannolikt så befinner sig din målgrupp någonstans emellan dessa två extremer. Mitt råd till dig är: Överskatta inte din målgrupps motivation. Även om du själv tycker att ditt ämne är intressant, så är det få som orkar titta på en timlång föreläsningsfilm idag.

2. Visningstillfället

Denna faktor blir ofta den mest avgörande: När, var och hur kommer dina tittare att se din film? På en mässa? På Facebook? På Youtube? Under en kurs? Olika visningssituationer har olika spelregler. Om din film ska visas som en del i en kurs, så har du längre tid på dig än om du ska sprida filmen på sociala medier, där du alltid konkurrerar med gulliga djur. Nedan kommer några olika exempel på olika visningstillfällen och vad som gäller.

Filmer för Facebook och sociala medier

Generellt sett bör en film för Facebook hålla sig under 90 sekunder. Längre än så brukar vara svårt att få någon att titta, oavsett ämne. Här är det också extremt viktigt att du fångar tittarens intresse redan från de första sekunderna, och att du är  tydlig med vad du berätta. Något som på kort tid blivit en hygienfaktor är också att filmerna behöver fungera utan ljud, t.ex. med hjälp av undertexter eller grafik.   

Subway phoneOvan: Typiskt tillfälle där målgruppen knappast är motiverad att sätta på ljudet på en film de råkar scrolla förbi.

Filmer för Youtube och hemsidor

Filmer som är tänkta att ligga på Youtube och/eller hemsidor kan ofta vara lite längre. En slags huvudregel är 2-5 minuter. Anledningen att du ofta har mer tid på dig här är för att tittaren med stor sannolikhet har sökt sig fram till din film – alltså känner de redan till dig eller ditt ämne och är därmed mer motiverade.

OBS att detta förstås inte gäller för Youtube-reklam och andra typer av sponsrade filmer, där du genast åker långt ned på motivationsskalan.

Utbildningsfilm

Om du vill att filmen ska fungera som ett moment i en lärarledd kurs, så har du mer generöst med tid. Tittaren har redan satt av tid och är beredd att lyssna. Så frågan här är nog snarare hur lång tid du vill lägga på filmen och hur mycket du vill ha för interaktion. Om du har vill inleda en 45-minuters sittning med en film, och hinna ha en diskussion efteråt, brukar ända upp till ca 10 minuter vara okej.

Mässfilm

Filmer som är tänkta att användas på en allmän plats, t.ex. i en mässmonter eller på butiksgolvet, skulle jag rekommendera att hålla inom 1-4 minuter i längd. Ska det fungera måste filmen kunna spelas som en oändlig loop, eftersom tittaren kommer och går lite när som helst. Även här måste budskapet kunna gå fram utan ljud, eftersom det kan vara stojigt runt omkring.

Konferensstarters

En film som är tänkt att inspirera/inleda ett större möte, t.ex. en konferens eller kickoff, bör också hållas ganska kort – kanske 1-2 minuter.

Film för kundmöte säljfilm säljmöte

Säljfilm

Beror på hur lång tid du har på ditt kundmöte, men rimligtvis någonstans kring 1-2 minuter.

Så för att summera: Det är i regel inte lång tid du har på dig. Har ni kört fast? Då kan ni förstås alltid höra av dig till oss, eller hålla utkik här på bloggen där det inom kort kommer tips på hur du kan ”lura” tittaren att ge dig mer uppmärksamhet.

8 enkla tips för bättre intervjufilmer

Har du kort om tid och/eller budget, men vill ändå göra en film? Då kan en intervjufilm vara ett alternativ. Att få se och höra en person berätta kan t.ex. förmedla trygghet och förtroende på ett sätt som endast text och bild inte gör. Idag är det också enkelt att få tillräckligt god kvalitet på inspelningen. Vad du kan göra med din mobilkamera och headset är ofta bättre än vad man sände på TV för tio år sedan.

Det finns dock vissa saker man som intervjufilms-novis bör tänka på. Här har jag listat några enkla tips.

1. Se till att få ett bra ljud

Om ljudet på en intervjufilm är dåligt så är risken stor att tittaren snabbt tappar intresset. Därför är det väldigt viktigt att få till ett okej ljud. Bäst ljud får du om du filmar på en tyst plats. Du bör också försöka att komma så nära ljudkällan som möjligt. Ju närmare ljudkällan du kommer, ju renare och bättre blir ljudet.

En mikrofon som används vid större inspelningar

Det bästa är förstås att ha en extern mikrofon (som i bilden ovan eller en sån man ser på TV). Men om man inte har det, t.ex. om man filmar med mobilen? Då kan man använda telefonens handsfree! Be den som ska prata att hålla i mikrofon-pluppen på handsfree-sladden och prata in i den – eller håll den själv som en intervjumikrofon. Det kanske känns lite fånigt, men jag lovar – ljudet blir mycket bättre.

2. Ställ dumma frågor

Självklart ska du vara förberedd och påläst inför en intervju. Men försök inte glänsa med smarta frågor under intervjun. Tvärtom! Ställ riktigt ”dumma” frågor. Det tvingar den som intervjuas att verkligen förklara vad hen menar. Ställer du pålästa frågor så är risken stor att du bara får korta svar, eller avancerade svar som ingen annan begriper.

3. Glöm inte att filma klippbilder

När du har filmat en intervju så vill du förstås bara använda det bästa materialet. Och så fort du ska klippa så behöver du klippbilder – bilder på annat som du kan lägga in som ”lim” mellan uttalanden. Annars kommer du att få ”jumpcuts” i din film som inte ser så bra ut.

Klippbilder kan vara lite allt möjligt – klassiker är bilder på intervjupersonens händer som gestikulerar, eller en bild på dig som intervjuar medan du ställer en fråga (eller lyssnar uppmärksamt). Det allra bästa är om du kan använda bilder som illustrerar det som personen pratar om – som vi gjort i denna film. Här har vi filmat scener där skådespelare gör det samma som studenterna pratar om:

4. Tänk på ljuset

Om du filmar i motljus så kommer intervjupersonen att bli mörk. Filmar du i mörker blir det inte heller bra. Så leta upp en miljö där ljuset är relativt jämnt över hela bilden. Det kan vara så enkelt som att  bara vända sig om bort från fönstret.

5. Använd grafik för att förklara komplicerade saker

Det här är förstås lite överkurs – men jag vill ändå nämna det. Om du har avancerade resonemang som ska förklaras, eller t.ex. statistik, fakta och siffror som ska med i filmen, så bör du överväga att använda grafik. Det är precis som med en powerpoint – att höra någon prata om procent hit och dit blir inte lika tydligt som ett cirkeldiagram. Det behöver inte ens vara en avancerad grafik – ibland kan det räcka med att lägga in viktiga texter i bilden medan personen pratar.

6. Håll koll på vad som händer i bakgrunden

Om du filmar på en icke-kontrollerad plats, tänk på att alltid ha koll på vad som händer i bakgrunden. Om det händer något spännande där bakom, så dras ögat och uppmärksamheten automatiskt dit istället och då lyssnar man inte på vad som sägs. Nedan: en klassisker.

7. Håll intresset vid liv

Även om du som gör filmen tycker att ämnet är intressant – så kan du räkna med att dina tittare har tröttnat efter några minuter av ren intervjufilm. Så gör vad du kan för att hålla intresset vid liv! Det kan handla om att klippa mellan flera olika intervjupersoner, eller att visa bilder på något annat. Ska filmen ut på sociala medier? Håll den kort! Kom ihåg, du kan alltid be intervjupersonen att säga om det hen just sa – fast med färre ord.

8. Texta

Ska filmen distribueras på sociala medier, eller visas på en mässa? Då kommer filmen sannolikt att ses utan/med begränsat ljud. Därför bör du alltid lägga undertexter på din intervjufilm. Då funkar den oavsett om din publik befinner sig på bussen, i kontorslandskapet eller på mässgolvet. Dessutom får du den extra bonusen att filmen blir tillgänglig för personer med nedsatt hörsel.

Vill du ha hjälp med din intervjufilm?

Vi på Pophunters har lång erfarenhet av att producera alla möjliga typer av filmer för företag och organisationer. Kontakta oss så hjälper vi dig!

Hur lång tid tar det att beställa en film?

En fråga vi ofta får när vi är ute och träffar kommunikatörer är hur lång tid det tar att göra en film. Precis som kostnadsfrågan, är detta väldigt beroende av vad för typ av film vi ska göra. Här kommer en förklaring och några typexempel.

Läs mer: Vad kostar det att beställa en film?

En typisk filmproduktion kan delas in i tre faser: Förproduktion, Produktion och Postproduktion.

Förproduktionen handlar till stor del om att bestämma vad det är för film som ska göras, hur den ska se ut samt praktiska förberedelser (casting, planering etc.). Det som ofta tar längst tid är idé och manusutvecklingen – att spika alla detaljer som filmen ska innehålla. Det kräver ofta ett antal möten och aktiv återkoppling från dig som beställare. En faktor som ofta styr är därför hur pass snabba ni som beställare är på att förankra arbetet internt. Om det är många som ska tycka till brukar det ofta ta längre tid.

Tips! Istället för att låta alla i er organisation ”tycka till” om en film – utse en person som har ansvaret och mandatet att godkänna. Det brukar bli bättre, billigare och snabbare.

Produktionen handlar om själva skapandet av filmmaterialet. Det kan förstås gå till på olika sätt – filminspelningar, intervjuer, animeringar… Detta är ofta den mest resurskrävande delen av ett filmprojekt och brukar därför planeras och utföras på kortast möjliga tid.

15022016-DSCF3294-2

Postproduktionen handlar om att sätta ihop allt material till en färdig film. Den går oftast till så att man först skapar ett slags utkast som visas upp och diskuteras. Därefter görs eventuella justeringar, varefter en ny version skapas osv. Först när utkastet är godkänt lägger man på slutliga effekter, ljud och musik och allt sånt som skapar ”filmmagin”. När allt detta är klart är filmen redo för leverans.

Några exempel

På Pophunters har vi jobbat med allt från deadlines på några enstaka veckor, till flera månader och i vissa fall år. Här kommer några typexempel: En enkel intervjufilm kan ta ett par veckor att genomföra. En dramafilm tar i regel ett par månader upp till ett halvår, och en ren animerad film tar i regel ett par månader. Allt beror förstås på hur omfattande filmprojektet är.

Starta dialogen med filmbyrån eller produktionsbolaget tidigt – det lönar sig

Ofta när företag och organisationer kontaktar oss så har de väntat för länge. Man har mer tänkt på produktionen som ett tekniskt moment som ”bara ska göras”. Men det som oftast tar längst tid är själva idé- och manusarbetet. Och du vill inte stressa med detta – det är oerhört viktigt! Att starta dialogen för sent riskerar också att det blir dyrare, eftersom filmbyrån eller produktionsbolaget kanske måste plocka in extra folk för att lösa bemanningen.

Filminspelning informationsfilm kvinna ser fundersam ut

Och kom ihåg…

Du behöver inte ha klart för dig vad det är för film du ska göra. Tvärtom – det är ju det filmbyrån är expert på. Det enda du behöver ha koll på är vad du vill att målgruppen ska känna, tänka och göra. Lämna resten till oss!

Budget filmproduktion

Vad kostar det att beställa en film?

Ja, vad kostar det egentligen att beställa produktionen av en film? Detta är en fråga vi ofta får när vi är ute och föreläser eller träffar kommunikatörer. Det är en berättigad fråga! Naturligtvis vill man veta vad någonting kostar innan man köper. Och det enkla svaret är: Precis vad som helst.

Ovan: Inte en Skoda…

Ska du ha en Ferrari eller en Skoda?

Att beställa en film kan jämföras med att köpa en bil. En Ferrari kostar mer än en Skoda. Varför? Båda tar dig ju från A till B. Men det är ju helt olika bilar.

På samma sätt är det med film. Ett budskap kan det paketeras på oändligt många olika sätt som kostar olika mycket. T.ex. är en film med påkostade effekter förstås dyrare än en enkel intervju.

”Men vi ska ju inte ha någon Hollywood-rulle!”

Så tänker du kanske då. Och ja, det är sällan vi pratar budgetar i stil med våra amerikanska kollegors. Men även om en film ser enkel ut, så kan det ligga mycket bakom som inte syns.

Filmbyrå filmproduktion filmklappa

Vad är det som kostar?

Hur mycket en film kostar beror på hur mycket arbete som krävs för att skapa den. För en oinvigd är det svårt att bedöma hur mycket jobb det är, men tänk såhär: Ju mer som ska filmas, ju längre tid tar det och därmed dyrare blir det.

Ju fler inspelningsplatser vi ska filma på, ju fler personer som  ska intervjuas, ju mer avancerade scener/större team… ju större kostnad. Och då pratar vi bara inspelning – man måste också tänka in research, manus och research… för att inte nämna efterbearbetningen.

FilminspelningOvan: En större inspelningsapparat

Mellan tummen och pekfingret

Men misströsta ej. Såklart finns det typexempel. I vår erfarenhet kostar en enkel intervjufilm något mellan ett par tiotusen till en-tvåhundratusen och uppåt. En dramatisering kostar mer, i regel ett par hundra tusen och uppåt. Rent animerade filmer befinner sig ofta någonstans mitt emellan. Men ta dessa belopp med en nypa salt.

På Pophunters har vi producerat filmer för allt mellan nästan obefintlig- till flermiljonersbudgetar. En sak har vi lärt oss genom alla år: att inga två kunduppdrag är likadana. Man har olika målgrupper, olika visningsplattformar, olika varumärkesprofiler- och värderingar osv. Därför brukar vi snarare vända på frågan:

Vad får filmen kosta?

Vad får filmen kosta?

Om vi tar bilexemplet igen: Om du har budget för en Skoda men frågar efter en Ferrari så kommer du få ett för dyrt förslag. Och tvärtom: Förväntar du dig en Ferrari, så kommer du nog inte att bli nöjd med en Skoda!

Men om du går till bilhandlaren och säger: ”Jag behöver en snabb/säker/komfortabel bil och har si och så i budget – vilken är den bästa bilen jag kan få?” Då är chansen mycket större att du blir nöjd.

Så det är mitt råd till dig. Var öppen med vad som är dina behov, och vad du förväntar dig. Även om du inte har någon fastslagen budget, ge en indikation på vad det får kosta. Då slipper både du och vi slösa tid på att skissa fram idéer som inte passar. Det är win-win!

Så talar du målgruppska!

Banner

Talar du för döva öron?

Alla har vi varit där: Man står inför lansering och förväntan är stor internt. Kommunikationsplanen är solid och budskapen finslipade. Hela organisationen har tyckt till och gett tummen upp. Allt som är kvar är att publicera…

Men när kommunikationen lanseras så faller det platt. Så gott som ingen respons. Arbetsgruppen delar febrilt, men det tar aldrig fart. Ingen förstår. Alla var ju nöjda! Så varför lyssnar inte målgruppen?

Bristande målgruppsanpassning är en vanlig orsak till ineffektiv kommunikation. Om bara interna agendor får styra, blir budskapet ofta slätstruket och effekten på målgruppen uteblir. 

Tala målgruppska!

Att tala målgruppska innebär att utforma kommunikationen ifrån mottagarens behov istället för avsändarens. Lätt att säga, men hur gör man egentligen?

Steg 1: Lär känna din målgrupp

Börja med att skapa dig en så tydlig bild av målgruppen som möjligt. Ju mer du vet om dem ju bättre – vad de tänker på, vad de gillar och ogillar, vad de äter till frukost… En smal målgrupp möjliggör ett vasst budskap.

Har du en bred målgrupp så gäller det att hitta de minsta gemensamma nämnarna – intressen, värderingar, bakgrund – och bygga budskapet på dem.

Steg 2: Skapa identifikation

När du utformar ditt budskap måste du ge din målgrupp chansen att känna igen sig. Om du visar att du förstår och lyssnar på dem, så kommer de att förstå och lyssna på dig.

Steg 3: Träna!

Målgruppska är något vi alla behöver träna på. Jag själv inkluderat. Ta för vana att utvärdera efteråt: nådde vi vårt mål? Kunde vi ha formulerat oss bättre? Träning ger färdighet!